23120314 BALKONGEN rAROTONGA

På 1920-talet importerade ’någon’ gulsparv till nya Zeeland från England. Orsak okänd, en det väcker en del funderingar. Hur gör de när det börjar bli kallt i april, försöker de flytta söderut eller drar de mot norr, tvärt emot vad de brukade göra när de bodde hemma i Nordeuropa?

Vissa fåglar som tillbringar sommaren här(lokal sommar) flyttar på vintern (lokal vinter) till Alaska. Varför flyttar de inte till sydön, eller nått annat kallare åt det hållet?
Hur kom de på att Alaska var det bästa målet?  Från tropisk vinter till tempererad/arktisk sommar.

Bussarna här på Rarotonga har inget mål. De kör antingen ’clock-wise’ eller ’anti-clockwise’. Färden runt ön tar c:a 50 minuter. Vill man ha omväxling svänger man in på the back-road – typ bakgatan som går parallellt med den stora vägen runt ön. Detta gör busschaufförerna då och då. Hastighetsbegränsningen är generellt 50 km, vilket är rimligt med tanke på att vägarna är smala, oftast utan trottoarer och många är ute på vägarna. Man åker bil, vespa, scooter, motorcykel , traktor, Utan hjälm/säkerhetsbälte och ofta på flaket där man ofta sitter på flakets kant. Unga gamla och hundar. Ofta har scooterförarna en cigg i  mungipan – senast i kväll såg vi en polis som puttrade fram på det viset. Snabbröka.

Detta med att bara ha dessa två vägar att åka runt på borde kännas instängt. 19 000 personer,  där alla känner alla  och där det finns minst 100 olika kristna  kyrkor och samfund. Metodister, sjundedagsadventister, mormoner, katoliker, anglikaner osv…

Av någon orsak är självmordsfrekvensen bland unga väldigt hög här.

Enligt fijianskan, Kini, som vi diskuterar detta med  är en bidragande orsak till självmordsfrekvensen att parbildningen sker så tidigt i motsats till hur det är hemma på Fiji där ingen parbildning före 21 års ålder är accepterad. Fan tro’t.

KONTROLL? FÖRTRYCK? Flickorna har ofta blommor bakom örat. Blomma vid hHöger öra betyder enl lokalt talesätt att flickan/kvinnan är ’taken’, blomma bakom vänster öra betyder ’availible’. Vi hittar ingen info om motsvarande även gäller männen – fast vi ser män med blommor vid örat.

Arbetslösheten är låg, man är beroende av arbetskraftsinvandring för att klara turistindustrin. Hur ser maorikulturen egentligen på tjänande yrken

ikväll har vi varit och sett på rugby i mixed teams. Mycket städat. Mycket lite fysisk kontakt. Någon specialvariant tror vi.

På tal om Fijianer: hur benämner man människor som bor på Rarotonga, huvudön bland Cook-islands. Är det en rarotong flera rarotänger, en rarotongian flera rarotongianer, eller ska man gå på själva ’landet* Cook-islands och säga en cook flera cooks? Eller bara tane/wahine (man/kvinna).

 Mörkret sänker sig och frågorna kvarstår.